Appar, hemsidor och nätmedia kan vara toppen för att hitta nyheter, knep i vardagen och underhållning. Men bland allt detta innehåll kan det vara svårt att navigera bland allt som distraherar och hitta det du verkligen letar efter.

Det kan dessutom vara svårt att se skillnad mellan dikt och verklighet när du ser en video, bild, eller artikel på nätet. Från personlighetstest som bygger en profil av dig till chockerande rubriker och förvanskade foton och videor som kan övertyga dig om en helt annan verklighet, så är allt du ser på nätet inte nödvändigtvis som det verkar.

Att ha tillgång till så mycket information kan både vara en välsignelse och en förbannelse. Problemen uppstår när saker inte är tydligt märkta eller avsedda att lura dig, vilket gör det svårt att veta vad som är vad. Det handlar inte bara om desinformation (så kallas ”fake news”) eller politisk reklam… till och med en rolig fotofilter-app kan vara skapad för helt andra ändamål än du tror. Det bästa försvaret är att ställa kritiska frågor så att du kan lära dig känna igen skillnaden mellan en harmlös parodi och en bluff, mellan media som är avsiktligt vilseledande och artiklar som bara är dåligt underbygda, samt bli medveten om varningstecken och opålitliga källor.

I den här Datadetoxen kommer du att få utforska desinformationsrelaterade ämnen och termer, och få råd om hur du navigerar genom all information där ute.

Nu kör vi!

1. Inse din möjlighet att gör avtryck

Att gilla, dela, retweeta och reposta – alla dessa handlingar innebär att interagera med saker du ser på nätet och dina interaktioner spelar stor roll. När tillräckligt många personer interagerar med en bild, video eller inlägg så sprids det snabbt och blir, per definition, ”viralt”.

Stanna upp ett ögonblick och fråga dig själv ”Hur påverkar jag andra på nätet?” När såg du senast en chockerande eller rolig artikel, rubrik, video eller bild som du några sekunder senare hade vidarebefordrat till dina vänner? Forskare har konstaterat att de historier och bilder som oftast blir virala är de som gör dig rädd, äcklad, imponerad, arg eller orolig. Om detta är något som hände dig senast i morse så var inte ledsen för det!

Visste du? Att dela saker kan ha en snöbollseffekt. Om en person delar en sak med 10 vänner, och de sedan gör samma sak, så har man redan nått 100 personer på bara några sekunder. Det gör det väldigt svårt att ta tillbaka eller rätta misstag.

Att dela spelar roll

Delande är en form av deltagande. När du delar någonting, vad som helst, så deltar du i att potentiellt göra det viralt. Om det du delar till exempel visar sig vara falskt, vill du då verkligen associeras med det? Innan du delar en länk, tänk på att du kanske delar något som inte är sant, som är destruktivt eller osunt.

2. Tänk efter innan du tar det där personlighetstestet

När såg du senast ett test (i text eller som fotofilter) med ett namn i stil med:

• Vilket årtionde är du?
• Vad är ditt kraftdjur?
• Vilken disneyskurk är du?
• Vad är din drömsemster?
• Vilken Game of Thrones-karaktär är du?
• … listan kan göras lång!

Även om det kan vara frågan om ett roligt test som är gjort för att underhålla dig, så kan frågorna lika gärna vara utformade för att samla in information om dig och kategorisera din personlighet utifrån så kallade psykometriska mönster. Den vanligaste psykologiska profileringen går ut på att analysera din personlighet utifrån fem egenskaper: öppenhet, samvetsgrannhet, extroversion, värme och neuroticism (känt som Femfaktorteorin eller den engelska förkortningen OCEAN) för att mer effektivt nå dig eller personer som dig.

Visste du? Det var exakt den här typen av personlighetstest som Facebook och Cambridge Analytica avslöjades ha sysslat med för att kartlägga sina användare utan deras vetskap.

Dina svar på ett test som “Vilken Simpsons-karaktär är du?” tillsammans med dina andra vanor som kan övervakas av din webbläsare, app, eller länkade saker så som kundkort kan ge dataanalytiker en fingervisning om vilken slags person du är, vad du bryr dig om och hur man kan få dig att köpa ett par skor (till exempel), eller till och med bygga en profil av dig för att försöka påverka hur du röstar i nästa val.

Ha fler hemligheter

När du tänker på privat information är det kanske dina lösenord, ID-nummer och bankkontonummer det första du kommer att tänka på. Men detaljer såsom vad som skrämmer dig, vad som irriterar dig och vad dina ambitioner är precis lika personliga. Dessa detaljer är värdefulla för dataanalytiker och berättar vad som motiverar dig som person. Tänk efter en extra gång innan du ger bort den typen av information i en undersökning eller ett test.

Du kan hitta fler tips om hur du detoxar din data inför ett val här.

3. Nappa inte på betet

• “Kolla in dessa fantastiska skönhetstips (nummer 5 är chockerande!)”
• “Otroligt! Hon åt detta varje dag och nu...”
• “Människan mot hajen: Vad som hände härnäst kommer överraska dig...”

När klickade du senast på en rubrik eller video som lät såhär? Kanske utlovade den en sak men ledde sen till innehåll som var något helt annat än vad du förväntat dig? Rubriken kanske var spännande men artikeln visade sig vara väldigt tam. Det visade sig att du varken blev chockad eller överraskad.

Det är för att länken var klickbete.

Klickbete (Click bait på engelska) är en term som används för att beskriva överdrivna, oärliga eller påhittade rubriker som är avsedda att få folk att klicka på en rubrik eller länk. Ju fler interaktioner en artikel, video eller bild får, desto mer pengar kommer den förmodligen att tjäna. Det gör att det finns en drivkraft att säga vad som helst för att få dig att klicka på och dela ett företags innehåll.

Utifrån personlighetsprofiler som byggs av de plattformar du använder (t.ex. Facebook och Instagram) kan du få skräddarsydda rubriker som har skapats för att anspela på dina känslor på ett sätt som får dig att klicka.

Klickbete kan hittas tillsammans med desinformation, men inte alltid. När du väl börjat känna igen klickbetesrubriker kommer du märka dem överallt på Youtube, bloggar och kvällstidningar.

Hitta källan

Stanna inte vid rubriken när du står inför klickbete. Om det ser ut som en säker länk, klicka på artikeln och läs den från början till slut. Ta reda på vem som skrivit artikeln, när den publicerades och vilka dess källor är. Inuti artikeln kanske det står att den är en betald annons eller att det är en opinionstext. Dessa detaljer kan hjälpa dig att avgöra om artikeln är värd att lägga energi på.

4. Se upp för förfalskningar

Deep fakes är video, ljudklipp eller bilder som digitalt manipulerats, vanligtvis för att ersätta någons ansikte eller rörelser, eller för att ändra orden de säger. Även om ”deep fakes” är en rätt ny term så har de funnits i en eller annan form i evigheter (t.ex. i form av Cottingley fairies-fotot från 1917 eller filmen Forest Gump från 1994). Det är ännu enklare att skapa så kallade cheap fakes – vilseledande innehåll som inte kräver sofistikerad teknologi men som istället kan skapas genom att bara sätta fel rubrik på ett foto eller en video, eller genom att använda gamla bilder och filmer för att illustrera nya händelser.

Under 2019, då bränderna i Amazonas härjade som mest, delade kändisar och politiker som Frankrikes president Emmanuel Macron bilder på den ödelagda regnskogen… fast tyvärr inte rätt regnskog. Mother Jones avslöjade att bilderna som blev mest virala inte var från bränderna 2019, utan i många fall var så gamla som från 1989.

Hur kunde det hända? Det vanligaste scenariot är att en välmenande källa hade bråttom, inte gjorde tillräcklig research innan de publicerade på nätet. Likt ringar på vatten spreds sedan innehållet och blev viralt innan det kunde rättas.

Det kan verka omöjligt att bekämpa falskt innehåll, men det finns något du kan göra… förbli grundad.

Ha fötterna på jorden och utforska

Precis som när du har att göra med klickbete så är det viktigt att inte okritiskt acceptera något så som det presenteras. Om en video eller ett foto verkar överraskande eller otroligt – notera då den känslan och överväg om det finns mer här än det du kan se med blotta ögat. Om du ser samma bild dyka upp på många platser i ditt flöde eller om den delats många gånger, notera det som en anledning att söka upp den ursprungliga källan.

Det är då du behöver ställa följdfrågor: vem publicerade informationen (vilken sida, vem var författaren)? Om det är en bild så kan du göra om omvänd bildsökning på TinEye och i vilka andra sammanhang bilden dyker upp.

Kolla med andra trovärdiga nyhetskällor innan du bestämmer dig för att informationen är sann och innan du delar den med släkt och vänner.

5. Sök sanningen på internet

Termen “fake news” används för en bred samling felaktig eller vilseledande information, inklusive satir, dåligt researchad eller obekräftat innehåll och bluffar. Fake news sprids inte alltid med dåligt uppsåt, men oavsett varför det delas så är resultatet oftast detsamma: mottagarna tror att något felaktigt är korrekt, eller att någonting som inte hänt har hänt.

I bästa fall kanske det är en humoristisk meme, i värsta fall kan det vara felaktig hälsoinformation eller falsk politisk information.

Trots dina bästa försök att undersöka och fråga kritiska frågor kring artiklar du läser så kan du fortfarande bli förvirrad. Men: du är inte ensam!

Alle man på däck

Bara för att en hemsida inte erkänner några misstag innebär det inte att man inte gör dem. De mest pålitliga publikationerna är de som är extra försiktiga med sanningen och anställer personer eller hela avdelningar för faktakoll.

Håll utkik efter transparenta källor, det vill säga de som publicerar rättelser när de haft fel. Ännu bättre är när uppdateringen sammanfattas längst upp i artikeln och delas på sociala medier, så du inte behöver leta efter den.

Det finns verktyg på nätet som kan hjälpa dig. Källkritikbyrån och Snopes, bekämpar desinformation genom att anställa skribenter, redaktörer och andra för att kolla rykten och skvaller. Tillägg som NewsGuard, TrustedNews, och Official Media Bias Fact Check Icon visar betyg, ranking, och rapporter om de nyhetssajter du besöker. Du kan sedan välja vilken information du vill använda.

Du kan till och med överväga att ta undersökningen i egna händer. Du kan använda The Kit från Tactical Tech för att hjälpa dig göra grundliga efterforskningar.

6. Spräck din filterbubbla

Efter att hemsidor och appar byggt en profil över vad dina intressen är kan du helt plötsligt befinna dig i en filterbubbla. Det innebär att tjänster matar dig med historier som liknar de du redan blivit engagerad av. Hur begränsar eller ändrar det vad du hör talas om?

Youtube är det mest uppenbara exemplet på en plattform som rekommenderar innehåll utifrån vad du tittat på (även känt som ”algoritmisk kurering”), men liknande modeller finns hos Netflix, Spotify, på Instragram och Twitters utforskningssidor, i ditt Facebookflöde och på Amazon.

Filterbubblor kan göra att folk ser helt olika historier, nyhetsrubriker, artiklar och annonser, vilket kan göra att de har tillgång till helt olika uppsättningar med information som inte har någonting gemensamt. En illustration av detta finns i den interaktiva artikeln Blue Feed, Red Feed.

Det kan uppfattas som en bra sak att bara se innehåll som skräddarsytts för just dig. Men ponera följande: på samma sätt som ditt intresse för hundträningsvideos på YouTube kommer bidra till att du blir rekommenderad fler hundvideos så kommer din grannes intresse för konspirationsvideor på samma plattform att leda till att de dyker djupare och djupare ner i det hålet. I värsta fall kan filterbubblor leda till att grannar, samhällsgrupper, och till och med hela nationer blir mer polariserade.

Se om du är i en filterbubbla! Sätt dig ned med en vän eller familjemedlem och jämför vilka ämnen som dyker upp först i era nyhetsappar eller sociala medie-flöden. Är resultaten överraskande? Är ni i olika bubblor eller i samma bubbla? Oavsett resultatet kan du rekommendera att de också gör den här Datadetoxen!

Om du vet att du ser algoritmiskt kurerat innehåll i en filterbubbla som sträcker sig över dina appar och hemsidor så blir frågan: vad kan du göra för att ta dig ur filterbubblan?

Ändra vindriktningen och blanda nyheterna

Ett bra sätt att spräcka filterbubblan är att prenumerera på tjänster som samlar in nyheter och information från ett brett utbud av källor och perspektiv. RSS-flöden, forum och mailinglistor med en bred samling åsikter och teman kan hjälpa dig att komma ut ur din bubbla. Global Voices och The Syllabus är utmärkta startpunkter.

Om du tycker att de här tipsen varit till hjälp så kan du också kolla in Undvik standardinställningar för att öka ditt digitala välmående för fler datadetoxtips!

Projektpartners:

Finansierat av Europeiska unionen